Mammilimamsen

Nu är hon här min lilla mamma och sällskapsdam. Vi oroade oss lite och undrade om pappa skulle slänga av henne i Gränna, men icke, hon kom ända fram till dörren. Pappa till och med bar upp hennes väskor och kokade kaffe medans mamma köpte fikabröd. Sen satt de här i soffan och pratade om hur de va när de fick mig... De va såå roligt och jag bara mös, att man kan bli så glad av att ha båda sina föräldrar sams i samma rum, härligt. De här kommer jag leva på länge =0) De måste va en av grejerna monstret för med sig, familjelycka!!

Mamma har styrt upp de hela lite, planerat in vad vi ska göra om dagarna (eller rättare sagt hon, jag är stationerad i soffan) och lagat mat. Just nu står hon i köket och gör en äppelpaj. Hugo följer processen med största intresse, de kan ju hamna nån form av smakbit på golvet. När han inte tassar runt Matte-Mormor för att se om de kan bli nåt ätbart inventerar han i hennes väskor och påsar hon har med sig, kanske de kan finnas nåt gott eller kul där?! För han litar inte på Matte-Mormor när hon säger att där inget finns, de är något man måste se själv med egna ögon. Tänk att man själv ska bli mamma, åka till barnen och hjälpa till, ställa upp när det behövs och inte behövs, laga mat och själ, baka och komma med goda råd och dela med sig av erfarenheter. Måtte man ärva lite av mammigheten också =0)

Pär är iväg och visar upp bilen för sin pappa och köper vaniljvisp, han kommer säkert att glömma vaniljvispen. Inte för att de gör något, då får han ju ta en sväng till =0)

Imorgon är det BM besök igen för att ta prover och vi håller alla tummar och tår och korsar både fingrar, ben och armar för att de ska va ok så jag får stanna hemma några dagar till. Nu är jag visserligen lite mer inställd på att jag kan få åka in och har ju visserligen fått en hel vecka hemma, men jag vill ha fler veckor hemma, med Pärsson, Hugo och lilla mamma.

Nu doftar de gott av äppelpaj i lägenheten. Äppelpaj, tänker ni, men hon har ju diabetes, Jajjemän, de har jag och faran med det är att man kan få en väldigt stor bäbis och faran med hanvandeskapsförgiftnig är att man kan få en väldigt liten bäbis (enkelt förklarat!!) så vi ligger lite under de normala på kurvan så jag ska nog kunna smaka en bit paj, eller rent av äta upp halva =0) Hugo har smugit upp i soffan och vilar "vägg" i "vägg" med bäbis, något han gör ganska ofta nu för tiden, han känner av vad som är på g... Monstret ska få ett monstersyskon, jippie =0) Vi kan starta monsters inc. här hemma, mohahahaha.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0