Lillstrumpa goes bananas

Fredag och en jättefin och lagom varm höstdag, Mariebo spelar hemma så vi besluttar oss för att ta en tur upp på vallen och kolla på fotboll. Innan avblås stannar vi till en sväng i Stadsparkens hundgård, så HuSi får springa av sig lite. Hugo är så fruktansvärt kåt på bollar så de kan vara skönt för oss och alla runtomkring om han åtminstone ligger på 98% och inte 150% när vi ska sitta i publiken.

Jag har med mig min finkamera och fotar lite vovvar, lite Pärsson och gud förlåte så blir det några foton på mig också.

När vi leker där i godan ro passerar det två små spaniels på andra sidan staketet, ingen fara tänker vi, det finns ju staket. Den ena vovven går lös och kommer fram till staketet och vill glatt hälsa på Hugo, som har ställt upp sig. De verkar gå fint, som vanligt och vips börjar Hugo skälla och morra som bestarnas best. Spanieln springer till sin matte som går bortåt. Då, då händer det som inte får hända. Hugo tar i allt han förmår och pressar sig ut genom staketet, springer ifatt hunden, lägger ner den samtidigt som han hugger vilt omkring sig.... Hjälp, är allt jag hinner tänka och Pär, smidig som få, hoppar över staketet, suger tag i Hugo och ber om ursäkt, som vanligt... Damen med hundarna säger att det är ok, hon har själv haft terriers och det blev inget på hennes hund, den blev nog bara lite rädd. Jag tackar en högre makt för att det finns så förstående människor och Hugo får ha koppel på sig inne i rastgården...

Vi ger upp leken och traskar upp mot vallen, där det blir lite läskeblask  och en himla bra match, Mariebo vinner med 4-1, tror jag och jag får några fina foton av de gulklädda pojkarna. Hugo trånar efter bollen och Siri charmar alla på läktaren.

Vi får med oss Mattias och Joshua hem, jag bakar lite äppelpaj och vi hyr en rulle. En skön fredagkväll trots Hugo "utbrytarkungens"  anfall på spanieln.